Yes, så var det dags att försöka sätta ord på alla tusen känslor man har i kroppen.
Tror det är bra.
Bussresan till jobbet gick bra idag. kunde tom sitta och titta mej runt utan att försöka göra en massa andra saker som kan uppta mitt fokus för en stund, inte bara känna och tänka på ångesten som växer där i bröstet. Och..
Jag klarade mej!
Jag blir alltid så glad och stolt över mej själv när jag lyckas hålla ångesten under kontroll.
Gårdagen som var en sådan hemsk upplevelse var som bortblåst och jag gick glatt till jobbet.
På jobbet har jag inga problem, jag är fokuserad och gör det jag ska. Skönt!
Har allid varit väldigt öppen och pratat om min ångest, låter som om jag haft det i evigheter men just nu känns det så.. Idag fick jag en bok av min chef som han trodde jag skulle ha nytta av, handlar om livet och att följa sina drömmar om jag har uppfattat det rätt.
Ska bara hitta tiden att läsa!
Efter jobbet var det dags att hälsa på X.
Vi kom fram till att det var väldigt passande att min finaste mamma skulle hämta & köra hem mej.
Då kunde jag ju köra över bron..
Där, som en blixt från klar himmel blev trycket över bröstet 100 gånger starkare och jag slutade nog lyssna på allt som X sa för jag har inget minne från efteråt.
I mitt huvud hade jag en panikattack på bron.
Eftersom att jag inte har fullföljt mina uppgifter tidigare gånger kände jag väl ändån att va fasen nu gör jag det. Jag kör över den där jäkla bron ikväll!
Sa till mamma att du får köra till brofästet så kör jag därifrån. Jag var redan så pass skakig att jag inte kände för en resa genom stan också...
Tror vi satt still i bilen i 40-45 min.  Andandes. Peppande. Pratandes.
Tre eller fyra gånger började jag köra någon meter, hjärtat var direkt där och tickade igång, lika så andnöden. Yrseln och ångesten.
Jag kunde inte.

Ikväll kramar jag om mina små älsklingar extra extra!
Lite lätt nedslagen känner jag mej just nu, ångesten vann ikväll.
Jag är inte tillräckligt fokuserad & driven just precis nu.
Jag vill ta egna beslut om när som passar mej bäst. Inte börja med stora klumpen i bröstet, det går inte. Jag vill känna mej tillfreds med mitt beslut.

Imorgon är en ny dag!

Första EM matchen för Sverige igår.

Vi hejade såklart hela dagen!

Elma & Jack klippte sig för första gången. E ville även ha en blå slinga i håret. Blått är favoritfärger just nu.

Sen åkte vi in till stan för att se om det var någon em feeling på uteserveringarna. 

Till matchen kom Dante med föräldrar och tittade. Eller barnen lekte mest såklart. 

Lite kvällslek, 

Nu sover mina små skatter, hoppas jack sover hela natten! Han håller på att få tänder och är lite snörvlig så nätterna har varit lite kämpiga ett tag. 

Elma har sovit hos mormor så Jack & jag har haft lite mysig egentid då Jonas jobbar 7-22 & dygn. 

Jacken började dagen med en inspektion på sitt rum. Han tror att han kan gå och ger sig ut bara sådär men det brukar oftast sluta med magplask så det gäller att vara med. 

Nu sover han och när han vaknar ska vi fixa lite på köpstan och sen ta en promenad i Färjestaden hade jag tänkt. 

Idag har jag putsat alla fönster. Har ju kört med sån "maskin" några år men nu tog jag förhand och jag måste säga att det är mycket bättre.. Och jag tyckte att det gick snabbare också.. 

Efter att vi hämtat Elma på dagis så åkte vi ner till vattnet och köpte glass & lekte.

Även fast det var molnigt så var det ganska varmt i luften ändån. 

Nu är vi hemma igen och Elma är på uruselt humör så vi får se vad det blir av denna kvällen.. 

 

Mysig dag tsm med mina finaste!

Elma fick vattenmelon att mumsa på och sen skulle hon klippa gräset med pappa.

Jack var på upptäcktsfärd och skulle känna och smaka på äppelträdet..

 

 

 

Idag började jag & barnen dagen med kyrkis, när vi kom hem var det vilodags & dom sover alltid så bra efter sång & lek.

Två timmar hann gå innan jag var tvungen att väcka dom, vi skulle iväg till kalmarsundsparken för lite fika mys innan Elma skulle springa kalvinknatet. 

Hon hoppade i hoppborg & dansade till musiken som fanns runt omkring.

Jag är så stolt över min fina, duktiga tjej som sprang hela vägen runt! 600meter.

Och hon tyckte det var såå kul och sprang och hejade på sig själv :) 

Hon hade även en hejja klack med sig, pappa, Jack, mormor, Oscar, Pia & Vincent stod vid målet. 

Nu ligger lilla kämpen och sover & fina medaljen hänger i hallen.